Prussian asparagus

Sparris från Preussen i dagens personalmat (spaghetti med kalvkött, rädisor och preussisk sparris), och jag hoppas VERKLIGEN att den inte är så gammal. Dagens skämt för min del, men det var ingen i köket som fattade någonting. Tiden innan första världskriget är tydligen inte vidare intressant ur kocksynpunkt.

"Är du en tiger idag?" undrade Rainio när jag klev in. Jag tittade lite oförstående på honom. "Nä, panter menade jag", förtydligade han. Då insåg jag att han pratade om min leopardmönstrade tunika från Paris, Kate & I. Jag har tidigare skrivit om problemen med att hålla isär de Afrikanska savanndjuren. Det kanske är en epidemi bland folk som växte upp med discovery channel på 80- och 90-talet. Jag säger epidemi och inte karaktärsdrag eller personlighetsstörning just för att jag är övertygad om att det smittas. Starta en konversation som innefattar zebror, tigrar eller leoparder med en 80-talist så ska du se om inte första felsägningen sker inom 5 minuter. Och därefter kommer du själv säga fel.
Jag är förresten djupt lycklig och tacksam över att modehusen kör på djurmönster nu igen. Det innebär att en stor del av min garderob som inhandlades under en period då jag verkligen gillade Mötley Crüe kan återanvändas utan att jag känner mig som ett ufo (afrikanskt ufo?). Jag har sagt det förut och jag säger det igen: leopardmönster är klassiskt. Zebrerade och tigrerade kanske är lite knepigare (randigt åt fel håll), men det går ner ändå. Jag har sett flera fina klänningar på våra kvinnliga gäster i diverse leopardutföranden på sista tiden faktiskt. Zebrerade skor är också populärt. Det är kanske för att man tenderar att se bred ut när man har zebrerat på kroppen, men det är precis lagom randigt på skor? Jag överlämnar frågan till en betrodd designer, han kan nog ge bättre svar än jag...

Och nu fick jag som jag ville! Spätslese till osten! Pilutta er, köket, jag får minsann vara med och bestämma ibland! (och som de säger, trägen vinner)