lördag 31 oktober 2009

Julbord eller inte julbord, that is the question!

Eftersom det fortfarande är så att ca 70 år som Olgas väger tyngre i vågskålen hos allmänheten än 2 år som Bloom får vi massvis med mail och förfrågningar om Mårten gås och julbord. Eftersom 2 år som Bloom väger tyngre i vågskålen hos oss än 70 år som Olgas så har vi varken gåsamiddag eller julbord. MEN. Vi städade ur ett förråd häromdagen och hittade då gamla menyer från 70-talet, då Olgas var hippt i stil med Brogatan. Titti fick då en snilleblixt och tänkte att vi gör en 70-talsinspirerad julmeny á la Olgas! 70-talet för mig innebär ju annanas och yakitori, men Titti har trollat igen och gett det hela ett välbehövt moderniserande ansiktslyft. Jag vet nu vart alla mina julkilon kommer att härröra från...
Sen har vi en idé som VI tycker är jättekul och därför att i ett annat liv hade vi alla jobbat på cirkus. Vi ska klä ut oss en hemlig kväll under servering. André ska ha på sig lederhosen. Jag och Titti ska vara tjejerna i Abba. Arnaud ska vara en groda - och Igi (som har stukat knät och haltat runt i två veckor) ska vara Lord Nelson. Jag vet inte hur han tänkte bära tallrikar, och jag och Titti tänker inte sjunga... men vi tycker det är roligt. Vi vill ju inte vara lika stela som de stärkta servetterna vi har.

Sen har jag tjatat och tjatat och tjatat (repetera ad infinitum) på Igi om att vi faktiskt ska ha en "cellar night" med vintagevinerna från källaren. Det kommer att gå till så att vi med ett begränsat antal platser matchar våra finaste viner med mat. Jag har ett par Bordeauxer jag bara VILL damma av (igen) och korka upp. Arnaud och jag är faktiskt helt överens om vilka det ska vara. Eftersom sist vi hade cellar night så bokades det upp ett halvår i förväg av branschfolk så vill vi nu ge våra kunder "utomsocknes" möjlighet att veta vad som gäller. Så vi släpper inte datum. Ring och fråga istället.

Nu har vi snart Afternoon Tea och här sitter jag och tjattrar. Inte bra. Jag får helt enkelt kostymera mig och pallra mig upp till resten av världen.

Ros på bord 5

Vi väntar på en av våra favoritstammisar. Han ska sitta på bord 5, och där står det en ros.

Igi retades med Mon Cher idag. Han stötte på Igi mitt på dagen, och Igi sa till honom att jag hade använt största delen av Mon Cher's favoritwhiskey (Balvenie, 21 yrs - dyyyyyr) i en kycklinggryta. Mon cher blev blek, och tre minuter senare fick jag ett oroligt samtal. Han kollade flaskan när han kom hem för säkerhets skull...

torsdag 29 oktober 2009

Grodor och Rostbiff

Det här kriget "over the channel" är hysteriskt roligt. Snart börjas det med "we won the war" från Igi's sida, det är jag säker på. Då får man bara passa Titti och Boris i köket.

Jag och Mon Cher kan rapportera att Allerums XO passar superbra till salami på ett gott bröd. Trots att den kommer i en vakumförpackning. Tack J&K för tipset! Nu vet jag inte hur jag ska göra, min världsbild har skakats i sina grundvalar.

Sen var vi äntligen på Kin Long i måndags. Äntligen! För att fira att ännu ett par månader har passerat utan allt för mycket blod på väggarna intogs en flaska Penfolds Shiraz från Barossa, 2004. Hur många flaskor finns nu kvar i Sverige? Jag vet inte, jag bara måste konstatera att jag helt enkelt får spåra upp dem och inhandla dem. Som Gollum. Pinot Gris till förrätten var underbart... men det saknades det där indéfinissable?

Klockan är halv nio och jag ska till jobbet. Mon cher har köpt sojalatte till mig för att jag skulle fixa internet, vilket jag nu har gjort. Så bloggen kommer att hållas uppdaterad! Vi hörs när jag gjort entré på Bloom.

söndag 25 oktober 2009

När Igi slänger dagsavsluten

Årets kock gick jättebra för Titti, och på torsdag får vi reda på om hon har tagit sig vidare! Vi håller så klart tummarna (och alla andra fingrar och tår)! Vi hade jättekul under själva tävlingen, med en hejaklack på första raden bestående av moi, Mats och Agneta (en av våra vinleverantörer), samt två av våra käraste stamgäster, J & K. J & K hade så klart med sig kamera och tog en massa bilder, vilket vi tackar för! De kommer snart upp på både hemsida och blogg. De var här igår och lämnade av både en brännskiva full med foton och en ost de tycker att jag borde prova. Vi är ju så insnöade på Möllans Ost att jag aldrig köper ost i vakumförpackning, vilket jag kan hålla med J är mycket fördomsfullt. Så Allerums XO it is. Mon cher och jag ska smaka och bedöma. Ni kan ju tänka er Igi's förvåning, jag hade berättat att det skulle avlämnas en CD bilder, men så medföljde en ost. Så kan det gå. I gengäld är jag skyldig J & K en flaska Monte Aman, 5 månader på barrique.

Idag har vi som vanligt haft fullt på Afternoon tea. Nytt för idag var lite anklevermousse som serverades med blåmögelost och kex. Igi har även hittat ljuvliga små sardiner som vi serverar med toast. Vi ber att få påminna om att man nu i princip måste boka. Vi har fulla hus! Ring oss gärna under dagen också, vi kan få avbokningar.

Jag saknades igår under servering, vilket är jätteledsamt när man missar några av våra käraste stammisar. Jag var nämligen på Medicinska Föreningens Corbal med mon cher. Eftersom jag är nörd drog jag mitt sedvanliga partytrick med att gissa vinerna under middagen. Det kan ha varit ett misstag, nu har jag intresserat halva min klass i vinprovning. Nästa stackars leverantör med sortimentsprovning kan få ett samtal om att ta med sig många flaskor extra...
Nästa provning på tapeten är Ida och Niklas från Winetrade. Måndag morgon kommer de för att ge Arnaud chans att bekanta sig med deras sortiment.
Arnaud och Igi är förresten en mycket udda duo. De har båda otroliga fördomar om varann - sätt en engelsman och en fransman i samma rum och ni får skrapa bort de förutfattade meningarna från väggarna! Igi kallar Arnaud för "frog" och Arnaud tror att det enda Igi äter är rostbiff. Vilken tur att jag finns så att de båda kan enas om att kvinnor är besvärliga, för det trumfar ju i princip vad som helst.

fredag 23 oktober 2009

Heja Titti!

Snart ska jag ner till Swedbank stadion, ska ta lite bilder på Titti! Jag håller en update på vår twitter som ni kan följa!

tisdag 20 oktober 2009

Do we look like we care what God thinks?

Sen hoppas jag att alla drar ihop ett lag på fredag och åker bort till Swedbankstadion och tittar på Titti när hon tävlar i semifinalen i årets kock!

Livets Goda

Jag har sprungit i skolan hela dagen, så mycket till bloggande blir det inte! Men jag lyckades iallafall köpa med mig en Livets Goda igår. Britt på bkwine skriver en bra krönika om marknadsföring och namn - hur Gallo till exempel nu försöker tvinga ett litet företag som tillverkar pasta att ta bort ordet "gallo" från förpackningen. Som hon helt rätt påpekar är det helt okej för olika sorters cognac att ha "champagne" på etiketten, men den lilla byn i Schweiz som faktiskt heter Champagne och ahr tillverkat fina stilla viner sedan 200-talet inte får lov att sälja sina flaskor om "Champagne" (eller "vin de Champagne" som det brukade stå) finns på etiketten. Ja, när David slåss mot Goliat vinner oftast Goliat, men när Goliat ska slåss mot Goliat så går båda hem och tittar åt ett annat håll.

söndag 18 oktober 2009

Sweet sixteen

Fullbokad eftermiddag med afternoon tea! Igi skönsjungade i köket med sina scones och jag och Arabela diskuterar hur man bäst "mismatchar" alla våra tekoppar. Jag älskar afternoon tea och den ganska lugna servering det innebär. En välkommen helgpaus att diskutera en annan typ av matkultur med intresserade. För er som ÄR intresserade så serverar vi fortfarande champagnefrukost... på Bloomvis då såklart. Igi's egna version av hur dagens första mål bör intas, vad mer behöver jag säga?

När serveringen var klar dundrade Matlock och diverse små vänner in - Matlock fyllde år i veckan och hade kalas. Alla ville mata ankorna med brödet som blivit över - fet och glad confit du canard kan väntas på menyn i fortsättningen.

Annars har jag och Arnaud fått en ny Bourgogne av Mats! Yey! Lite roligare till en av förrätterna. Mina spanienviner är nu beställda och till det kära paret som jag "provade" min favorit - Monte Aman 5 meses en barrique - DEN FINNS SNART PÅ MENYN! Glad Linnéa.
Jag och Igi har idag roat oss åt en idé som vi fick efter ett mail som trillade ner i inkorgen häromdagen. Vi har livlig fantasi, och jag lovar att när jag kan berätta om vad det var för något så hoppas jag att vi kommer skratta lika gott åt det allihopa.

Ida har förresten skickat en massa Vespres! Och sen hoppas jag att hon kommer ner snart med "storebror Vespres" så att Arnaud får träffa henne och smaka på hennes fina viner.

Nä. Jag och mon cher ska äta något snart är det tänkt och då kan man inte sitta här och skratta åt internskämt. Vi har inte varit på Kin Long nu på ett tag.... Och jag saknar dem. Vi får se. Jag kanske tar mig i kragen och lagar carbonara...

torsdag 15 oktober 2009

Varför det är bra att dejta restaurangpersonal

Jag har gått ned i arbetstid. "Äntligen!", skanderar de som sett mig plugga biomedicin mellan rätterna. Det är bara tillfälligt, men som sig bör när man håller på med sista terminen på en kandidatexamen och därmed också exjobb. Fråga Igi någon gång om hans uppfattning om vad jag gör med grodor. Han kommer dra "the frog in space"-historien om en groda som ligger i omloppsbana kring jorden, och som hamnar bakom satelliten galileo och som kväker så att vi tror att det finns liv i rymden. Don't forget where you heard it first!

Nåja. Jag har läst mycket på olika krogbloggar på sistone om hur speciella folk som jobbar på restaurang är. Vi har massor av bra kvalitéer tydligen. Vi är stresståliga, uthålliga, passionerade, sociala och sen kan vi laga mat. Vi är duktiga på hushållsarbete och städning och framförallt att polera glas.
Faktum är att jag vet flera personer som kan allt detta och aldrig satt sin fot bortom golvet i en restaurang.
Det jag kommer att tänka på när jag hör allt detta är att jag inte känner till någon branch utom möjligtvis cirkus där mycket människor är i rotation på relativt få jobb. Man träffar folk från alla livets hörn och alla gör, med varierande resultat, samma sak. Så, det som verkligen är bra med restaurangpersonal är att de känner alla. Och om de inte skulle göra det, ja då känner de någon som känner alla. Alla måste ju äta förr eller senare, right?

måndag 12 oktober 2009

Swedish brand, and friends

Mårten and his gang var synnerligen underhållande med många trevliga viner! Jag och vår nya adept Arnaud (en mycket kompetent fransk sommelier som kommer att plocka en del av mina timmar nu i min exjobbsupptakt!) hade jättetrevligt med bland annat "den svarta geten". Jättetrevligt med fina bordeauxer och bourgogner. Jag föll speciellt för en Mersault, och som sig bör så var vi tämligen överens om vad vi gillade och inte gillade. Mårten var som alltid på topp och bistod med roliga historier och mycket information. Drick Deutz! Den kommer från Mårten.

lördag 10 oktober 2009

Köttfärssås

Igår hade vi den blivande påven på besök. Eller, tja, om de helt plötsligt skriver om reglerna och låter påven vara lutheran, kvinnotjusare och lundensare på en och samma gång. Så om ca 50 år så vet vi kanske vem det är kom kliver ut med fånig hatt på en balkong. Då kan vi säga att han har ätit på Bloom. Igi's enda problem med detta var att han förmodligen skulle vara död om 50 år. "But if you're the pope, you can resurrect me, right?"

Sen fick vi en fråga om köttfärssås. Ettt bra recept skulle det vara. Det blev det också. När vi hade plitat färdigt och det ögnades igenom av personen som skulle ha det, så sa hon "Men vart är potatisen?". I rest my case.

fredag 9 oktober 2009

Kom och heja på Titti!

Kom och heja på Titti under semifinalen till Årets Kock! Den går av stapeln den 23e oktober i Swedbankstadion i Malmö. Vi kommer att vara där - vore det inte trevligt om det var en tjej som vann iår?

torsdag 8 oktober 2009

Deutz

Höstupptakt och busybusy. På tal om enstjärniga så ska Årstiderna bereda plats för Mårten and his gang för provning av ljuvliga bubblor och annat gott på måndag. Moi et my gang kanske hinner dit. Jag vill ha en låda Amour de Deutz i julklapp, bara så ni vet. Det och nya tasting-glas från Orrefors. Vad säger du, Igi?

Glas är förresten ett gissel. Helst ska de tas med silkesvantar och bara drickas ur med läppar sans läppstift och annat flöt som kan innebära att man behöver diska dem i annat än varmt vatten. Sen ska de gärna poleras med linnedukar och ställas på en hylla där de inte riskerar att vältas ned.
Spiegelau, Riedel, Orrefors med flera, ni måste ha satt fler än en restauratör på dårhuset.

Here we go again

Återigen tvingas man läsa om nån typ med en blogg som åkt runt och ätit en massa michelinstjärnor och sen bedömt... ja vad? Värdet? Kvalitén? Och som nu igen uttalar sig om de restauranger han tycker bör få stjärnor i Malmö. Vilket är Vendel och Trio, och så ligger vi på gränsen, tydligen. Det slår mig att det är synd att han inte alls begriper potentialen bakom ett sådant här projekt, utan att man gömmer sig bakom fine dining-skygglappar. I England hittar man en enstjärnig krog i en pub. Och då menar jag i en pub där man får dricka i pint-glas och tallrikarna kommer från motsvarigheten till IKEA. Men det är ju allmänt känt för foodies att den första stjärnan ges för matens kvalitet och servicen. Den andra och tredje sjärnan handlar mer om "surroundings and atmosphere". I Frankrike hittar man enstjärniga bistros. Så nu har killen kuskat världen runt för att käka stardust och det enda han kan komma på att berömma på hemmaplan är de uppenbara fine dining-ställena. Okej.
Vad hände med till exempel The Vision, Salt&brygga, Klostergatans Vin & Delikatess, Klostergatans Fisk, Brogatan, Årstiderna? Ställen dit man kan gå utan att vara obekväm i slips och balklänning men som ändå har mat och vin to die for. Kin Long, till exempel - var de inte årets restaurang i Malmö för bara ett par år sen? Förhoppningsvis hänger hans bedömning inte på huruvida ett ställe har bordsdukar eller inte. Jämför med England igen - alla de indiska, kinesiska och japanska restauranger som har en stjärna. Varför nämns inte de? Elbulli nämns trots att han inte ens lyckats få ett bord.
Jag tror Malmö och Lund hade gynnats av om folk hade kommit ihåg att det finns enstjärniga restauranger. Lokala ställen med otroligt god mat och jättebra viner, som gör en helkväll utan att man behöver oroa sig för att spilla - vare sig på den skinande vita bordsduken eller den nya sidenklänningen.

tisdag 6 oktober 2009

Foie gras, här kommer det

Jag skrev föregående inlägg lite hastigt och lustigt (jag är kär, ha förståelse) och insåg efter att jag postat det att jag utelämnat halva historien om gårdagen. Hallå liksom, jag hade ju det till och med i rubrik! Men när endast 30% av de små gråa är funktionsdugliga (resten ägnar sig åt kombinerad fantasi och flashback, som sig bör när man förälskat sig) då kan det hända att man glömmer lite saker här och var.

Gällande foie gras så får vi så mycket hatpost varje gång vi säger något om det, eller på något annat vis annonserar att vi har det. Så nu ska jag lite kort tala om varför vår foie gras är lite bättre än alla andras.
Vi har nämligen en liten tant i Normandie som har en 250 gäss och en gris och en katt. Hon handmatar sina gäss dagarna i ända och säljer levern senare när det är slaktetider. Och tro mig, man känner skillnad på smaken. Mycket dyrare, visst, men det är ljuv omtanke hela vägen ned till sista tuggan. Ingen tvångsmatning här inte.

Mm. Stekt foie gras med lönnsirap.

Bourgogne och foie gras

Jag är kär. Det är officiellt. Kärleken kommer i pinot noir-form - Domaine Comtes Georges de Vogüé. Det var en liten provning igår i Tryffelsvinets regi hemma hos Trio. Som sig bör var det två fina exemplar chardonnay från Domaine Bonneau de Martray där 1999 Corton Charlemagne Grand Cru gjorde mig mycket lycklig. Sen kom det vackra röda. Jag som är full av motsatser tyckte såklart bäst om det allra billigaste och det allra dyraste på listan. Detta är naturligtvis mitt alldeles egna tycke, och flaskorna där emellan inser jag att de nog hade matchats bättre än mina favoriter till vissa typer av mat. Men. Ah.
2007 Chambolle Musigny hade en koladoft som jag föll huvudstupa för. Billigast var den också, på den glada flaskan blir man bara nästan ruinerad. Värre var det då med favoriten 2007 Musigny Vielles Vignes Grand Cru, ett vin som bara vägrade sluta. För sisådär 3 pix är det väl att vänta, men kanske svårt att motivera inköp av flaskor till ett vinpaket för 695kr.
Nåja, Det var trevligt att träffa lite branschfolk, jag och Victoria som vanligt överlägset yngst och i den kvinnliga minoriteten. Men so what. Jag är kär.

söndag 4 oktober 2009

No secrets

Och nu när det ändå är offentligt så kan jag ju berätta att Titti är en av semifinalisterna till Årets Kock. En av två tjejer. Utav 127 anmälda så var 11 tjejer. Kom och heja på den 23e oktober!

Första veckan!

Första veckan med Titti är nu slut. Och vilken vecka sen! Igår var ett näst intill perfekt avslut - vi hade två av våra käraste stamgäster på besök, de lyfter kvällen varje gång de kommer! I fredags hade vi våra två favoritbloggare i form av paret Lundsson, vars sällskap och åsikter vi alltid uppskattar.
Det är otroligt trevligt med ett kök som stannar lika länge som serveringspersonalen för att prata mis en place, rätt och fel, förändringar och förbättringar. Guld!

Nu till ett litet mysterium. Vi har nämligen Boris Becker i köket. Vem är det? Kom och se...

Och nu har Telia förresten fått ändan ur vagnen, så jag har en telefon med fungerade kamera! Bilder kommer därmed!

fredag 2 oktober 2009

Carignan

Det blir mycket vin på måndag - Bourgogne på Trio med ett par myyycket trevliga flaskor...

Iallafall så håller jag med E. A om mycket, däribland hans åsikter om Carignan. Ida har en del mysiga Carignan-viner som jag hoppas kunna matcha till höstens menyer.

På tal om Bourgogne så måste man prata om Pinot noir - och då måste jag prata om Grenache. Vi serverar just nu en otrolig Gigondas (lillebror till Hermitage) från södra Rhone som är 100% Grenache, och som hela tiden (tycks det) misstas för en Pinot. Grenache är ju annars lite av en arbetshäst, tillsätter man 80% Grenache och 20% av något mer jazzigt, typ merlot eller syrah, så har man sig förmodligen ett trevligt vin. Eller inte, beroende på vinmakare. Men ändå - Banyuls till exempel. Det är nog fel att säga att det görs mycket dålig Banyuls, det finns nog bara många som gör dålig Banyuls. Vår Cornet & Cie är också 100% Grenache, och är en rimage. Mycket frukt för en arbetshäst! Så, give a grape a chance! Det kan bli bra.

torsdag 1 oktober 2009

Who is Titti egentligen?

Jag tänkte att snart kommer jag låta Titti skriva in en egen presentation i bloggen! Det enda jag hinner med att skriva idag är att vi har gått upp i warp-speed. Köket slänger ut nya idéer för provning lika fort som en kulspruta. Vinvalen blir mer tekniska och när vi väl får till det blir summan större än delarna. Fortsättning följer...