Min pappa är grym på att hitta bra svenska saker på internet, trots att han är engelsman. It would seem we need them, right?
Anyhow, det han har hittat som jag HELT har missat är www.vinvin.se.
Sen måste jag lägga in ytterligare en disclaimer här, eller något liknande. Jag har ju pratat ett tag om något stort och hemligt som pågår på Bloom, och hur det snart kommer att avslöjas vad det är. Det kommer tyvärr dröja ett par dagar till, av helt byråkratiska skäl som vi inte kan påverka. That's life and it's the story of ours.
söndag 31 januari 2010
lördag 30 januari 2010
Respons
Vi får ibland frågor om varför vi inte bemöter den negativa kritiken vi får på vissa sidor på nätet. Det var så den här bloggen blev megastor över en natt, minns ni? I bloggosfären kan riktigt svidande kritik bli riktigt bra läsarsiffror. Och även om jag tonat ned just den biten här på bloggen är det fortfarande något som funkar superbra som underhållning på restaurangen. Allra senast igår var det en kund som kom tillbaka med sin mamma och bad oss återge (igen) berättelsen om tanten som tyckte att det var oprofessionellt att ställa vattenflaskorna i fönsterkarmen, men som inte sa något under middagen och ringde upp en vecka senare och ville ha kompensation.
För att återgå till ämnet, vi bemöter inte kommentarer på "resmålssidor" eller dylikt. Det är tråkigt när någon går härifrån med en negativ upplevelse, men det finns alltid två versioner. Deras upplevelse av oss lär inte bli bättre om vi återger vad vi tycker hände. Men det innebär att vår upplevelse av kunden inte väger in, och bilden för någon som inte känner till oss blir odelat negativ. Vi kan inte glädja alla, men vi gör vårt bästa för att glädja de flesta. Och om jag eller någon av de andra skulle delta i ordkrig om oss själva på nätet så blir det lite mindre tid över till annat.
Det är iallafall så att vi myyycket hellre svarar på positiva inlägg, där folk varit nöjda och kan tala om varför. Det skulle vi kunna ägna hela dagen åt. Därför har det varit kul att googla oss den sista tiden.
Och gällande bloggen och hur den har växt så måste jag åter igen säga att det som publiceras här är företagets samlade åsikt i mina ord. Igi tycker att jag borde röra om mer i grytan än vad jag gör nuförtiden, för det är rätt mycket skvaller som rör sig i stan. Jag ska se om jag kan bistå...
Frog kom precis tillbaka efter att ha varit ute och sprungit. Om man nu vill ut och springa så är det väl okej, men i -10 och en timme innan servering börjar? Jo, vår käre fransos är ambitiös. Han kanske också har börjat få "Bloom-mage", något jag tror alla våra heltidsanställda börjar lida av förr eller senare. Det måste vara någon sorts förlängning av en sambomage. Men du vet vad de säger, "Never trust a slim chef". Ska man då lita på en smal sommelier?
För att återgå till ämnet, vi bemöter inte kommentarer på "resmålssidor" eller dylikt. Det är tråkigt när någon går härifrån med en negativ upplevelse, men det finns alltid två versioner. Deras upplevelse av oss lär inte bli bättre om vi återger vad vi tycker hände. Men det innebär att vår upplevelse av kunden inte väger in, och bilden för någon som inte känner till oss blir odelat negativ. Vi kan inte glädja alla, men vi gör vårt bästa för att glädja de flesta. Och om jag eller någon av de andra skulle delta i ordkrig om oss själva på nätet så blir det lite mindre tid över till annat.
Det är iallafall så att vi myyycket hellre svarar på positiva inlägg, där folk varit nöjda och kan tala om varför. Det skulle vi kunna ägna hela dagen åt. Därför har det varit kul att googla oss den sista tiden.
Och gällande bloggen och hur den har växt så måste jag åter igen säga att det som publiceras här är företagets samlade åsikt i mina ord. Igi tycker att jag borde röra om mer i grytan än vad jag gör nuförtiden, för det är rätt mycket skvaller som rör sig i stan. Jag ska se om jag kan bistå...
Frog kom precis tillbaka efter att ha varit ute och sprungit. Om man nu vill ut och springa så är det väl okej, men i -10 och en timme innan servering börjar? Jo, vår käre fransos är ambitiös. Han kanske också har börjat få "Bloom-mage", något jag tror alla våra heltidsanställda börjar lida av förr eller senare. Det måste vara någon sorts förlängning av en sambomage. Men du vet vad de säger, "Never trust a slim chef". Ska man då lita på en smal sommelier?
torsdag 28 januari 2010
Nylansering
Ida ska snart lansera sin nya champagne Larmandier-Bernie! Ska bli superkul att testa. Det är en av få producenter av naturligt vin i Champagne! Jag ser såklar fram emot deras bdb!
Nä. Jag har egentligen inte tid med detta. Jag har exjobb att göra på labbet och en massa förberedelser inför det stora hemliga som vi kommer att kunna berätta om snart. Pusshej!
Nä. Jag har egentligen inte tid med detta. Jag har exjobb att göra på labbet och en massa förberedelser inför det stora hemliga som vi kommer att kunna berätta om snart. Pusshej!
måndag 25 januari 2010
Not my problem
Ibland när jag ska göra den delen av mitt jobb som numera är rutin (pappersarbete och allmänt byråkrati-fix) så råkar jag ut för något som är ganska irriterande. Det tar sig uttryck på olika sätt, ibland helt extremt som när jag var på skatteverket sist och de inte trodde att jag var jag (fick visa leg) eftersom de hade förväntat sig någon "äldre". Det kunde ju nämligen vara "svårt" att förstå sig på deras blanketter. Vaddå äldre, vaddå svårt? Hur gammal måste man vara för att betala skatt? Hur svårt är det att läsa? Jag började jobba när jag var 14, så jag har betalat skatt i nästan 10 år, och vad gäller läsningen så pratar jag tre språk och går på universitetet... så det borde inte vara några problem med det heller. Sen har jag ju varit juridiskt vuxen i fyra år, med rösträtt och allt... Är det inte lite tragiskt om man kan rösta, men man klarar inte av att hantera sina egna skattepapper själv? Eller okej, det är faktiskt nästan så att det krävs en examen i konsten att deklarera, men det är nog ganska genomgående för alla åldersgrupper. Det säger mer om skattelagarna än normalbefolkningen tror jag. Men nu gled vi från ämnet.
Jag får samma bemötande vart jag än vänder mig i princip. Ibland är det bara "vad duktig du är som är så ung och har den typen av ansvar", men allt som oftast så är det "är du verkligen säker på att du klarar det här?". Om man skulle få för sig att be folk förklara det här resonemanget så blir allt klart. "Jo, men när jag var 21 så hade jag ingen aning om nåt, jag vara bara ute och hade kul med mina kompisar!" - jaha? Och varför tar du ut din förlorade ungdom på mig? Det kan ju omöjligt vara mitt problem.
Igi tar det här med en klackspark. "Don't you ever let people tell you what you should be. If I were you, I'd be even more hungry. When I was your age... " och sen följer en föreläsning om en till som började jobba när han var 14. Men han slipper visa leg på skatteverket av skälet att folk misstror honom på grund av hans ålder. Snarare tror de att han är lobotomerad för att han inte pratar svenska. Och där har vi temat till morgondagens blogg-inlägg.
Nä, jag ska läsa lite mer om det här med mat och alla hjärtans dag. Det är faktiskt intressant. Kolla upp Cockatrice - på medeltiden hade de jätteroligt i köket! Undrar om vår restauranglösning till ugn skulle klara något sådant...
Jag får samma bemötande vart jag än vänder mig i princip. Ibland är det bara "vad duktig du är som är så ung och har den typen av ansvar", men allt som oftast så är det "är du verkligen säker på att du klarar det här?". Om man skulle få för sig att be folk förklara det här resonemanget så blir allt klart. "Jo, men när jag var 21 så hade jag ingen aning om nåt, jag vara bara ute och hade kul med mina kompisar!" - jaha? Och varför tar du ut din förlorade ungdom på mig? Det kan ju omöjligt vara mitt problem.
Igi tar det här med en klackspark. "Don't you ever let people tell you what you should be. If I were you, I'd be even more hungry. When I was your age... " och sen följer en föreläsning om en till som började jobba när han var 14. Men han slipper visa leg på skatteverket av skälet att folk misstror honom på grund av hans ålder. Snarare tror de att han är lobotomerad för att han inte pratar svenska. Och där har vi temat till morgondagens blogg-inlägg.
Nä, jag ska läsa lite mer om det här med mat och alla hjärtans dag. Det är faktiskt intressant. Kolla upp Cockatrice - på medeltiden hade de jätteroligt i köket! Undrar om vår restauranglösning till ugn skulle klara något sådant...
lördag 23 januari 2010
Alla hjärtans dag
Såklart har vi öppet för vanlig servering på kvällen den 14e februari! Titti har satt ihop en speciell romantisk meny dagen till ära. Som vanligt gäller att högtider bokas upp snabbt, så vill ni komma och fira er käraste hos oss så får ni vara snabba på telefonen!
Varför firas egentligen Alla hjärtans dag? På engelska heter dagen "Valentine's day" enligt katolsk sed. Det finns flera helgon som heter Valentin, varav två firas den 14e februari: Valentine of Rome och Valentine of Terni. Båda dog som martyrer för tron, och hade egentligen inget med kärlek att göra i den officiella listan av Romerska martyrer, men en populär version återger att Valentine var präst och vägrade följa en lag stiftad av Kejsare Claudius II, som förbjöd unga män att gifta sig, eftersom han ansåg att gifta män blev sämre soldater. Valentine struntade i detta och vigde unga par ändå, i hemlighet. Detta kom förstås ut ändå, och Claudius lät arrestera Valentine. Kvällen innan Valentine skulle avrättas sägs det att han skrev ett kärleksbrev till sin fångvaktares dotter, som han hade blivit kär i under tiden han satt inlåst. Det sägs att han undertecknade brevet "From your Valentine".
Det finns till och med en Valentine i Romeo & Julia! Han är en Capulet, men har just ingen talroll. Jag läste igenom pjäsen för att se om jag kunde hitta någon typ av mat omnämnd. Det enda som fanns verkar vara marsipan! Alla vet vi ju hur Elizabeth I såg ut efter 60 år av sockerätande, på medeltiden använde man socker till i princip allt - till och med att "krydda" salt kött! Marsipan var en lyx som användes för att imponera, främst på bakverk. Vi får se vad vi kan hitta på...
För mig så är den 14e februari något helt annat. Jag fyller nämligen år. Det är säkert en lika hemsk dag att fylla år på som julafton. Man får alltid minst en ask geléhjärtan. Efter 22 år så kan jag avslöja att jag HATAR geléhjärtan.
För er som vill komma och äta men inte har en partner kan vi avslöja att "Black day" den 14e April är dagen då singlarna ska firas och vi hoppas att vädret tillåter oss att öppna terrassen!
Varför firas egentligen Alla hjärtans dag? På engelska heter dagen "Valentine's day" enligt katolsk sed. Det finns flera helgon som heter Valentin, varav två firas den 14e februari: Valentine of Rome och Valentine of Terni. Båda dog som martyrer för tron, och hade egentligen inget med kärlek att göra i den officiella listan av Romerska martyrer, men en populär version återger att Valentine var präst och vägrade följa en lag stiftad av Kejsare Claudius II, som förbjöd unga män att gifta sig, eftersom han ansåg att gifta män blev sämre soldater. Valentine struntade i detta och vigde unga par ändå, i hemlighet. Detta kom förstås ut ändå, och Claudius lät arrestera Valentine. Kvällen innan Valentine skulle avrättas sägs det att han skrev ett kärleksbrev till sin fångvaktares dotter, som han hade blivit kär i under tiden han satt inlåst. Det sägs att han undertecknade brevet "From your Valentine".
Det finns till och med en Valentine i Romeo & Julia! Han är en Capulet, men har just ingen talroll. Jag läste igenom pjäsen för att se om jag kunde hitta någon typ av mat omnämnd. Det enda som fanns verkar vara marsipan! Alla vet vi ju hur Elizabeth I såg ut efter 60 år av sockerätande, på medeltiden använde man socker till i princip allt - till och med att "krydda" salt kött! Marsipan var en lyx som användes för att imponera, främst på bakverk. Vi får se vad vi kan hitta på...
För mig så är den 14e februari något helt annat. Jag fyller nämligen år. Det är säkert en lika hemsk dag att fylla år på som julafton. Man får alltid minst en ask geléhjärtan. Efter 22 år så kan jag avslöja att jag HATAR geléhjärtan.
För er som vill komma och äta men inte har en partner kan vi avslöja att "Black day" den 14e April är dagen då singlarna ska firas och vi hoppas att vädret tillåter oss att öppna terrassen!
onsdag 20 januari 2010
Släpp ut mig!
Jag har tröttnat på att vara sjuk. Jag har redan minutiöst planerat allt roligt jag ska göra i ca tre år framåt, läst ut alla böcker jag lånat på biblioteket, pluggat färdigt för denna vecka...
Och sen slog det mig att jag har missat något! Jag ska träna mina föräldrars hund i tryffelsök! De bor ju lägligt nära Öland och deras yngsta vovve Benjamin (rhodesian ridgeback) har visat sig ha en ofelbar nos för att sniffa upp allehanda godsaker. Det har förresten Frog också, Igi brukar säga att tryffelhundar inte behövs på Bloom nu när vi har vår käre franske sommelier. Jag tror tyvärr att det är så att Frog känner lukten av tryffel på mils avstånd - om den ligger ovan jord. Så det behövs kanske en hund ändå.
Men iallafall. Nu måste jag bara sälja in idén till Mamma och Pappa, så får vi se. Jag ÄLSKAR tryffel, och den som Robin Hund kom med här sist var helt otrolig.
(edit: Mamma och Pappa påminde mig om att jag förra julen lärde Benjamin att "skaka tass", med resultatet att han klipper till alla med sina kloförsedda fötter stup i kvarten i hopp om att få godis. Och inte att han alltid träffar ens händer, emellanåt vill han ha godis när det passar honom, dvs mitt i natten när man sover. Aj. Det väger mellan att få hela trägården uppgrävd hemma i "tryffelsök" och att faktiskt hitta tryfflar, men det kan det kanske vara värt...)
Och sen slog det mig att jag har missat något! Jag ska träna mina föräldrars hund i tryffelsök! De bor ju lägligt nära Öland och deras yngsta vovve Benjamin (rhodesian ridgeback) har visat sig ha en ofelbar nos för att sniffa upp allehanda godsaker. Det har förresten Frog också, Igi brukar säga att tryffelhundar inte behövs på Bloom nu när vi har vår käre franske sommelier. Jag tror tyvärr att det är så att Frog känner lukten av tryffel på mils avstånd - om den ligger ovan jord. Så det behövs kanske en hund ändå.
Men iallafall. Nu måste jag bara sälja in idén till Mamma och Pappa, så får vi se. Jag ÄLSKAR tryffel, och den som Robin Hund kom med här sist var helt otrolig.
(edit: Mamma och Pappa påminde mig om att jag förra julen lärde Benjamin att "skaka tass", med resultatet att han klipper till alla med sina kloförsedda fötter stup i kvarten i hopp om att få godis. Och inte att han alltid träffar ens händer, emellanåt vill han ha godis när det passar honom, dvs mitt i natten när man sover. Aj. Det väger mellan att få hela trägården uppgrävd hemma i "tryffelsök" och att faktiskt hitta tryfflar, men det kan det kanske vara värt...)
tisdag 19 januari 2010
Death by chocolate
Vilket vin dricker man till halsfluss? Mon Cher vidhåller att allt det jag lär mig på universitetet är trams: allt som behövs är whisky och aloe vera. Whisky till insidan och aloe vera till utsidan, eller om det möjligtvis var tvärt om. Frog anser att det stämmer, men med modifikation: en fransk sprit, typ cognac, ska det vara annars hjälper det inte.
Jag tycker att när man känner sig som döden fast med feber så vill man inte alls ha en massa sånt trams. Man vill ha Death by chocolate och Banyuls. Eller Taylor's 20-yr Tawny.
Egentligen är det inte just Death by chocolate jag vill ha just nu heller. Titti och Boris gör just nu en fantabulös varm chokladdessert som jag älskar. Tyvärr kan jag inte få hem den, när man är sjuk i halsfluss är det verboten att vara på jobbet och sno mat. Och Mon Cher är det MonSter jag skapat, så jag får skylla mig själv: han släpper inte in huvudingrediensen genom dörren. Det spelar ingen roll hur mycket jag kväker om att det är gott, jag får nöja mig med det vi har hemma. Veganmat, dvs. Nyttig mat, som det inte kan göras dessert av, ens om man häller agave-sirap på den. Suck.
Frog ska på Vinisud med Ida och Niklas om ett tag, jag är avundsjuk men får nöja mig med att jag får leka helt själv bland flaskorna utan att någon kommer och stör. Jag ska bara bli av med virusen först.
Jag tycker att när man känner sig som döden fast med feber så vill man inte alls ha en massa sånt trams. Man vill ha Death by chocolate och Banyuls. Eller Taylor's 20-yr Tawny.
Egentligen är det inte just Death by chocolate jag vill ha just nu heller. Titti och Boris gör just nu en fantabulös varm chokladdessert som jag älskar. Tyvärr kan jag inte få hem den, när man är sjuk i halsfluss är det verboten att vara på jobbet och sno mat. Och Mon Cher är det MonSter jag skapat, så jag får skylla mig själv: han släpper inte in huvudingrediensen genom dörren. Det spelar ingen roll hur mycket jag kväker om att det är gott, jag får nöja mig med det vi har hemma. Veganmat, dvs. Nyttig mat, som det inte kan göras dessert av, ens om man häller agave-sirap på den. Suck.
Frog ska på Vinisud med Ida och Niklas om ett tag, jag är avundsjuk men får nöja mig med att jag får leka helt själv bland flaskorna utan att någon kommer och stör. Jag ska bara bli av med virusen först.
måndag 18 januari 2010
Igi's huvud på ett fat
Stefan på Stegra har gjort en superfin bild som nu hänger över Chef's table - en liten påminnelse om hur saker bör vara kanske? Den föreställer Titti med en köttkniv bakom Igi's huvud på ett fat. I give you! Be om att få titta nästa gång ni kommer förbi!
onsdag 13 januari 2010
En sådan man skulle sakna
Snart händer det något mycket stort. Jag kan ju som sagt inte berätta vad det är ännu men jag ryser av spänning. Mitt i detta spänningsrysande har min bästa vän fyllt år och för att göra två flugor på smällen ska hon göra den långa och svåra resan ned från Göteborg till Malmö på ett x2000. Fira det stora som händer snart och det stora som precis har hänt. När jag försökte förklara för Mon Cher igår vad det är som är så speciellt med denna människa (bortsett från att vi heter samma sak och därför alltid lyckas förvirra alla) så kom jag på det.
Vi har samma "deep emotional connection" till saker. Vi har varit bästa vänner så länge vi kan minnas, och därför vet hon precis hur det känns när jag får ett riktigt stort och köttigt ostron och ett glas pärlande blanc de blancs framför mig. Hon var där första gången, hon delade glaset och upplevelsen. Hon såg också stjärnorna. Hon vet allt on Anaïs Nin och om datorer.
Så när jag pratar om Bloom behöver jag egentligen inte prata. Hon förstår, säger hon. Och jag tror henne.
Vi har samma "deep emotional connection" till saker. Vi har varit bästa vänner så länge vi kan minnas, och därför vet hon precis hur det känns när jag får ett riktigt stort och köttigt ostron och ett glas pärlande blanc de blancs framför mig. Hon var där första gången, hon delade glaset och upplevelsen. Hon såg också stjärnorna. Hon vet allt on Anaïs Nin och om datorer.
Så när jag pratar om Bloom behöver jag egentligen inte prata. Hon förstår, säger hon. Och jag tror henne.
tisdag 12 januari 2010
När Bloom går på restaurang
Det var en gång en groda som fyllde sisådär 25 år och jobbade på ett ställe som heter Bloom in the Park. Hela restaurangpersonalen ville fira grodan och släpade med honom ut på finmiddag med kollegorna.
Det gick såhär: Vi fick reda på varför "Cosmo" kallas för "Cosmo" (det slår hål på myten om tjejtidningar). Vi fick reda på hur det är att springa med en Beta-Max (från Sony, minns ni de där som var i storlek flyttkartong?) i ett lerigt fält. Vi fick reda på att veganer kan få bättre att äta en "en gurka eller en morot att tugga på", även på en restaurang som serverar kött per halvkilo. Vi fick reda på att organiska kondomer inte är komposterbara. Vi fick reda på att Jesus dog när han var 33, och därmed är alla grodans synder förlåtna.
Och sen diskuterade vi givetvis minutiöst vad vi alla hade fått på tallriken, från veganens ostronskivling (Igi smakade på den bara för att försäkra sig om att den var vegansk) till karnivorernas biffstek och efterföljande chokladpaj.
Och sist men inte minst fick vi reda på att vi har vänner överallt, även där vi minst anar det. Även på andra (hör och häpna) restauranger. Och det värmde.
Kvällens stora diskussion var egentligen inte alls allt ovanstående trams, utan vi hade en fantastisk brainstorming session med massvis av idéer om hur vi ska förvalta terrassen i sommar. Och det kommer att bli TH PLACE TO BE, lita på Linnéa nu. Vad sägs om sommarens bästa viner, the Bloom way? BBQ live, på riktigt, med en riktig kock som snurrar spettet? Vad sägs om frukost med jordgubbar, precis som det ska vara en varm sommardag? Vad sägs om Malmö's bästa läge?
Äh, jag kan hålla på förevigt. Det kommer bli kalas, helt enkelt.
Det som redan ÄR kalas är Titti's nya Bloom-klassiker. Ni som tyckte vår foie-dessert var way out in space kommer att älska det här.
Jag har fått ett stort problem med en av våra rätter. Det är en version av surf 'n turf, eller reef 'n beef om man så vill. Det är den möraste griskind med en langoustinsvans, lite pepparrot och tillbehör... och den matchas perfekt av vår Auxey-Duresses. Jag skojar inte. Ett vitt vin. Jag blir nästan arg över att det är så perfekt rätt när det är så komplett fel. Jag hade asgarvat nu om jag vore er. Men jag lovar, om ni smakar på det så är det inte så tokigt. Men man drar sig ju för att prata om det bland de som vet lite om mat och vin. Man vill ju inte bli utskrattad.
Sen händer det något annat myyyyycket spännande här i dagarna. Jag kan inte berätta men var försäkrade om att jag VILL VILL VILL. Håll er i skinnet så lovar jag att göra detsamma.
Att se fram emot är att Ida kommer hit med lite nyheter här snart! Ida är en av mina favoriter och en super förebild - superkunnig, tuff tjej som driver sitt drömmars företag (vin, vad annars)... Och vi gillar att ha henne här. Henne kudne ni träffa tillsammans med oss när vi serverade under "Bubble night" på Moderna Museet i Malmö. I plastbubblan alltså! I nästa liv ska jag prata med Ida och Niklas om att servera bubbel i en bubbla, för det var roligt.
Nä, nu sitter jag här igen när jag EGENTLIGEN har massvis att göra. Vi ses snart, hoppas jag....
Det gick såhär: Vi fick reda på varför "Cosmo" kallas för "Cosmo" (det slår hål på myten om tjejtidningar). Vi fick reda på hur det är att springa med en Beta-Max (från Sony, minns ni de där som var i storlek flyttkartong?) i ett lerigt fält. Vi fick reda på att veganer kan få bättre att äta en "en gurka eller en morot att tugga på", även på en restaurang som serverar kött per halvkilo. Vi fick reda på att organiska kondomer inte är komposterbara. Vi fick reda på att Jesus dog när han var 33, och därmed är alla grodans synder förlåtna.
Och sen diskuterade vi givetvis minutiöst vad vi alla hade fått på tallriken, från veganens ostronskivling (Igi smakade på den bara för att försäkra sig om att den var vegansk) till karnivorernas biffstek och efterföljande chokladpaj.
Och sist men inte minst fick vi reda på att vi har vänner överallt, även där vi minst anar det. Även på andra (hör och häpna) restauranger. Och det värmde.
Kvällens stora diskussion var egentligen inte alls allt ovanstående trams, utan vi hade en fantastisk brainstorming session med massvis av idéer om hur vi ska förvalta terrassen i sommar. Och det kommer att bli TH PLACE TO BE, lita på Linnéa nu. Vad sägs om sommarens bästa viner, the Bloom way? BBQ live, på riktigt, med en riktig kock som snurrar spettet? Vad sägs om frukost med jordgubbar, precis som det ska vara en varm sommardag? Vad sägs om Malmö's bästa läge?
Äh, jag kan hålla på förevigt. Det kommer bli kalas, helt enkelt.
Det som redan ÄR kalas är Titti's nya Bloom-klassiker. Ni som tyckte vår foie-dessert var way out in space kommer att älska det här.
Jag har fått ett stort problem med en av våra rätter. Det är en version av surf 'n turf, eller reef 'n beef om man så vill. Det är den möraste griskind med en langoustinsvans, lite pepparrot och tillbehör... och den matchas perfekt av vår Auxey-Duresses. Jag skojar inte. Ett vitt vin. Jag blir nästan arg över att det är så perfekt rätt när det är så komplett fel. Jag hade asgarvat nu om jag vore er. Men jag lovar, om ni smakar på det så är det inte så tokigt. Men man drar sig ju för att prata om det bland de som vet lite om mat och vin. Man vill ju inte bli utskrattad.
Sen händer det något annat myyyyycket spännande här i dagarna. Jag kan inte berätta men var försäkrade om att jag VILL VILL VILL. Håll er i skinnet så lovar jag att göra detsamma.
Att se fram emot är att Ida kommer hit med lite nyheter här snart! Ida är en av mina favoriter och en super förebild - superkunnig, tuff tjej som driver sitt drömmars företag (vin, vad annars)... Och vi gillar att ha henne här. Henne kudne ni träffa tillsammans med oss när vi serverade under "Bubble night" på Moderna Museet i Malmö. I plastbubblan alltså! I nästa liv ska jag prata med Ida och Niklas om att servera bubbel i en bubbla, för det var roligt.
Nä, nu sitter jag här igen när jag EGENTLIGEN har massvis att göra. Vi ses snart, hoppas jag....
lördag 9 januari 2010
Leksaker
Vi har en ny leksak som jag är otroligt fascinerad av, nämligen en "smoking gun". Och nej, det har inte hänt ett nytt mord på Olgas och Igi har ännu inte upptäckt hur man fixar RSS på mobilen. En "Smoking gun" är helt enkelt en rökmaskin som inte tar upp ett helt rum i anspråk. En rökpistol! Jag tycker den är jätterolig, för då kan man få dramatisk rök på ett helt annat sätt en kolsyreis. The stage is set...
På tal om det hände en rolig incident på bussen idag. En incident som påminner mig om två saker: 1. Att Malmö är en sandlåda, socialt sett. 2. Att jag har otrolig tur som jobbar på ett ställe där de anställda får fritt spelrum att ta ut svängarna, skapa kontrovers och uttrycka sig som de vill.
Annars har jag upptäckt att man kan vara sommelier på flera områden. Hört om "The coffee sommelier" (kanske ett framtida jobb för mig, med tanke på allt svart koffein jag häller i mig på dagarna...)? Nu tänker jag lansera begreppet "ölsommelier", och en sån finns på Brogatan. En tjej till och med. Det gillar jag.
På tal om det hände en rolig incident på bussen idag. En incident som påminner mig om två saker: 1. Att Malmö är en sandlåda, socialt sett. 2. Att jag har otrolig tur som jobbar på ett ställe där de anställda får fritt spelrum att ta ut svängarna, skapa kontrovers och uttrycka sig som de vill.
Annars har jag upptäckt att man kan vara sommelier på flera områden. Hört om "The coffee sommelier" (kanske ett framtida jobb för mig, med tanke på allt svart koffein jag häller i mig på dagarna...)? Nu tänker jag lansera begreppet "ölsommelier", och en sån finns på Brogatan. En tjej till och med. Det gillar jag.
fredag 8 januari 2010
Friends of Bloom, del 1
Idag ska jag gå och klippa mig hos Leif Ohlin på HITS! HITS hade sin avslutning hos oss i slutet på året, och Leif är en av våra käraste stammisar. Han har tävlat i både VM och EM för frisörer, och stylade Eurovision 1992! Så nu förstår ni att jag är spänd på resultatet. Leif tittar inte bara på ansiktsform och färger när han klipper, han tar personlighet och hållning i akt också. Igi tror därför att jag kommer få en grön och lila hockeyfrilla. Mon petit choux tror att jag kommer få långa blonda princessextensions. Frog tror att han kommer att raka av mig håret helt.
Jag har ett mycket stort förtroende för Leifs kunnande och kommer därför göra som han brukar hos oss - jag litar på att vad han än gör så kommer det bli bra. Även om det skulle bli en hockeyfrilla....
Jag har ett mycket stort förtroende för Leifs kunnande och kommer därför göra som han brukar hos oss - jag litar på att vad han än gör så kommer det bli bra. Även om det skulle bli en hockeyfrilla....
torsdag 7 januari 2010
Misshandlar du också dina ägg?
Jag fick en fråga när jag jobbade sist om vad man kan göra med tapioka hemma. Jag vet att man kan göra desserter av olika typer, men kunde inte komma på något specifikt. Jag satte mig då och googlade för att se vad som fanns, och hittade då en sida om tapioka-pudding. Säkert en superbra sida, men den översätts automatiskt av google translate. Se själva hur roligt det kan bli:
"Tapioka Pudding Recept: I en medelstor, tung botten kastrull kombinera mjölk, grädde, salt, socker, tapioka, och misshandlade ägg."
Read more: http://translate.joyofbaking.com/sv/TapiocaPudding.html#ixzz0bx4LMbTg
Såklar menar de "beaten eggs". Haha.
"Tapioka Pudding Recept: I en medelstor, tung botten kastrull kombinera mjölk, grädde, salt, socker, tapioka, och misshandlade ägg."
Read more: http://translate.joyofbaking.com/sv/TapiocaPudding.html#ixzz0bx4LMbTg
Såklar menar de "beaten eggs". Haha.
tisdag 5 januari 2010
Living on air: life as a vegan
måndag 4 januari 2010
disclaimer
Eftersom vi strävar efter perfektion i mat-och-dryckform så känner vi att det kan vara dags för en disclaimer. Ni vet, en sådan där man frånsäger sig allt ansvar för moralhysteriska människors feltolkningar och dess eventuella konsekvenser.
Här kommer den:
Våra kockar är ytterst professionella människor och är väl utbildade i allt vad olika dieter etc heter. Eventuella åsikter som presenteras av olika fettdoktorer och matcoacher överensstämmer inte nödvändigtvis med vad de anser att god mat ska innehålla, med följd att vissa rätter innehåller antingen fett eller socker - ibland både och.
(Jo, alltså. Vi får ibland mail där folk undrar om vi kan servera mat utan fett eller socker, eller om vi kan begränsa antalet kalorier i en femrätters meny till 495 kcal. Och det är väl klart vi kan, om vi nu skulle vilja servera tomatsallad på fem olika tallrikar eller mikroskopiska mängder av den vanliga maten. Bara så att ni vet.)
Här kommer den:
Våra kockar är ytterst professionella människor och är väl utbildade i allt vad olika dieter etc heter. Eventuella åsikter som presenteras av olika fettdoktorer och matcoacher överensstämmer inte nödvändigtvis med vad de anser att god mat ska innehålla, med följd att vissa rätter innehåller antingen fett eller socker - ibland både och.
(Jo, alltså. Vi får ibland mail där folk undrar om vi kan servera mat utan fett eller socker, eller om vi kan begränsa antalet kalorier i en femrätters meny till 495 kcal. Och det är väl klart vi kan, om vi nu skulle vilja servera tomatsallad på fem olika tallrikar eller mikroskopiska mängder av den vanliga maten. Bara så att ni vet.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
