Snart händer det något mycket stort. Jag kan ju som sagt inte berätta vad det är ännu men jag ryser av spänning. Mitt i detta spänningsrysande har min bästa vän fyllt år och för att göra två flugor på smällen ska hon göra den långa och svåra resan ned från Göteborg till Malmö på ett x2000. Fira det stora som händer snart och det stora som precis har hänt. När jag försökte förklara för Mon Cher igår vad det är som är så speciellt med denna människa (bortsett från att vi heter samma sak och därför alltid lyckas förvirra alla) så kom jag på det.
Vi har samma "deep emotional connection" till saker. Vi har varit bästa vänner så länge vi kan minnas, och därför vet hon precis hur det känns när jag får ett riktigt stort och köttigt ostron och ett glas pärlande blanc de blancs framför mig. Hon var där första gången, hon delade glaset och upplevelsen. Hon såg också stjärnorna. Hon vet allt on Anaïs Nin och om datorer.
Så när jag pratar om Bloom behöver jag egentligen inte prata. Hon förstår, säger hon. Och jag tror henne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar