lördag 30 januari 2010

Respons

Vi får ibland frågor om varför vi inte bemöter den negativa kritiken vi får på vissa sidor på nätet. Det var så den här bloggen blev megastor över en natt, minns ni? I bloggosfären kan riktigt svidande kritik bli riktigt bra läsarsiffror. Och även om jag tonat ned just den biten här på bloggen är det fortfarande något som funkar superbra som underhållning på restaurangen. Allra senast igår var det en kund som kom tillbaka med sin mamma och bad oss återge (igen) berättelsen om tanten som tyckte att det var oprofessionellt att ställa vattenflaskorna i fönsterkarmen, men som inte sa något under middagen och ringde upp en vecka senare och ville ha kompensation.
För att återgå till ämnet, vi bemöter inte kommentarer på "resmålssidor" eller dylikt. Det är tråkigt när någon går härifrån med en negativ upplevelse, men det finns alltid två versioner. Deras upplevelse av oss lär inte bli bättre om vi återger vad vi tycker hände. Men det innebär att vår upplevelse av kunden inte väger in, och bilden för någon som inte känner till oss blir odelat negativ. Vi kan inte glädja alla, men vi gör vårt bästa för att glädja de flesta. Och om jag eller någon av de andra skulle delta i ordkrig om oss själva på nätet så blir det lite mindre tid över till annat.
Det är iallafall så att vi myyycket hellre svarar på positiva inlägg, där folk varit nöjda och kan tala om varför. Det skulle vi kunna ägna hela dagen åt. Därför har det varit kul att googla oss den sista tiden.

Och gällande bloggen och hur den har växt så måste jag åter igen säga att det som publiceras här är företagets samlade åsikt i mina ord. Igi tycker att jag borde röra om mer i grytan än vad jag gör nuförtiden, för det är rätt mycket skvaller som rör sig i stan. Jag ska se om jag kan bistå...

Frog kom precis tillbaka efter att ha varit ute och sprungit. Om man nu vill ut och springa så är det väl okej, men i -10 och en timme innan servering börjar? Jo, vår käre fransos är ambitiös. Han kanske också har börjat få "Bloom-mage", något jag tror alla våra heltidsanställda börjar lida av förr eller senare. Det måste vara någon sorts förlängning av en sambomage. Men du vet vad de säger, "Never trust a slim chef". Ska man då lita på en smal sommelier?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar