Kin Long

Jag och mon cher fiancée gick och åt på Kin Long i söndags, nu när jag ändå hade lite ledigt. (Där ser man hur ledig jag är i huvudet. Jag spenderar merparten av mina dagar på en av Malmös bästa restauranger, och är jag är ledig... spenderar jag merparten av min dag på en av Malmös bästa restauranger... om så än med min bättre halva, som inte vågar sig till Bloom när jag jobbar.) Vad ska man säga? Ni som inte fattat hur bra den här restaurangen är... Ja ni vet då inte mycket om mat. Bong håller faktiskt med mig. Se här och här. Underbart. Och en vinkällare som verkligen föll mig i smaken. Jag och älskling delade på en flaska Amarone som inte gick av för hackor, och lite champagne, kinesiskt öl och underbart gott te (inklusive hela proceduren) så var det verkligen med sorg i hjärtat vi gick därifrån. (Vi kommer att besöka snart igen, I promise)
Jag gör ju alltid som vi vill att folk gör på Bloom. Jag låter servitören bestämma. Vi är mycket goda vänner med ägarna (ännu mer så nu) så jag överlät till och med vinvalet till dem. Jag måste säga att det var klokt. Jag hade kanske valt ett vitt vin, eller något som inte behövde dekanteras, och då hade vi missat deras underbara dekanteringskaraff som jag nu har börjat hinta till Igi om att jag vill ha.
Underbart var det iallafall. Och om jag får som jag vill kommer vi att köpa te genom dem. Här pratar vi riktiga teblad, inte nåt jävla pulver i påse. Nä, det var så bra att vi måste gå dit en gång till för att kolla att det är sant.