Linnéa is back - trying it out

Jag hade inte insett att jag tydligen behövde göra en scrapbook med allt jag vill ha med på vårt bröllop. Det säger väl allt? Alla runt omkring mig pratar bröllop och jag lär mig något nytt varje dag. Det var ju dumt av mig att tro att jag planerar mitt bröllop med Mon Cher. Jag har tydligen bröllopsplaner med fastrar, mostrar, kusiner, gudföräldrar, vänner och kollegor. Alla har nämligen något att säga om saken. Tyvärr är jag väldigt irriterande att prata bröllop med, har man en fråga får man oftast ett "jag har ingen aning" som svar. Största delen av planeringen har jag lämnat till Mon Cher och Igi som gemensamt får fixa färgkombinationer och bordsdekorationer. Sånt skiter nämligen jag i. Jag har köpt en klänning - helt själv på en ledig eftermiddag - men hur svårt är det att klä sig i vitt?
Vad jag bryr mig om är maten och vinet. Jag vill veta vad vi ska äta och vad vi ska dricka. Eftersom jag känner alla våra vinleverantörer och har någorlunda god koll på deras sortiment vet jag precis vad jag vill ha i vinväg, och menyn är planerad med Titti. Tårtan ska en mycket god vän till mig baka själv, efter ett recept vi själva satt ihop. Då var min del klar!
När man väljer restaurang tycker jag absolut att man ska begära att få prova en del eller hela menyn, vid ett eller flera tillfällen om man är osäker. Första steget kan vara att gå dit och äta helt anonymt, och efter middagen be att få veta namnet på den man ska prata med om bröllopsbokning. På det viset får man en grundläggande uppfattning om atmosfären och hur lokalen fungerar - och inte minst hur mat, vin och servering är under en vanlig kväll!
När man sätter ihop en meny är det viktigt att tänka på vem det är som ska äta den. Jag tror inte att Igi hade rekommenderat råbiff eller fiskhuvuden, även om jag verkligen älskar båda delarna. Annars kan det vara jättekul att välja ett tema på maten: kanske en plats, eller en årstid - eller en råvara. Kockarna har säkert tusen idéer. I vårt fall la Titti fram ett förslag som lät superbra direkt. Jag kommer inte att avslöja vad det är ännu. Igi la fram ett förslag på vin, vilket också blev godkänt direkt. De vet vad vi gillar, helt enkelt!
Så klart är det viktigt att alla gäster informerar i god tid om vilka allergier de har. Det blir så dumt när man står där på den stora dagen med tre extra vegeterianer och så någon som inte tål röd frukt och grönsaker.

Sen har vi den stora frågan som är så het just nu: barn. Vi har såklart nära vänner med små barn. Vad ska de äta? Vart ska de sitta? Vem tar hand om dem om de börjar skrika och slänga mat på väggarna? Allt detta får man givetvis avhandla med föräldrarna innan. För restaurangpersonal kan jag tala om att det inte finns något värre än osnutna ungar som springer runt och skriker och stör, eller föräldrar som förväntar sig att alla gourmetrestauranger har ett reservlager av Mamma Scans köttbullar till barn som vägrar äta annat. Det går såklart att anpassa så att det finns en barnmeny, men det är väldigt viktigt, precis som när det gäller gäster med specialkost, att restaurangen meddelas detta innan så att det finns tid att ordna detta. Jag hade också rekommenderat att man lämnar ett bord som "barnbord" med en eller två vuxna som håller koll, samt att det finns ritblock och pennor att tillgå när det börjar bli långtråkigt för barnen.

Nu ska jag återgå till min artikel. Forskning är roligt, ska ni veta. Varje gång jag hittar nåt kul som kanske har med mat att göra (eller skulle kunna ha med mat och servering att göra) så ringer jag Igi och berättar. Vi får se vad det blir av det...