söndag 5 juli 2009
SPANIEN!
Jag åker till Castilla y Leon imorgon för att prova nya viner i ett par dagar! Minidatorn, telefonen och kameran åker såklart med, så jag ska hålla er uppdaterade under tiden! Kom ihåg att följa vår twitter!
fredag 3 juli 2009
Love us or hate us...
... för att citera en matjournalist.
Idag fick vi fem av fem av Bong i Sydsvenskan. Go us! Igi ringde jättetidigt imorse, och jag som kom hem kl 01 hade inte riktigt vaknat. "BONG!", sa han. "Va?", tyckte jag. Ni vet när man inte riktigt orienterat sig i tid och rum än, utan alla intryck måste sorteras i nån sorts tidsordning innan man begriper vad som händer och sker runt omkring en. Jag hade ett vagt minne av att jag drömde något om Cirision, och möjligtvis Rothschild, så Bong, A.A Gill och annat verkade inte riktigt som att det hörde hemma i den vakna världen. Men det gjorde det. Yey!
Men så är det det där med matjournalister. Lets face it: ingen restaurang gillar dem. Men de behövs. Love them or hate them... finns det något man inte kan säga det om? Och vi gillar konceptet bakom Bong. Bong är anonym, så därför får han/hon samma behandling som vilken annan fotgängare som kliver in från gatan. Detta medför att dennes upplevelse bör ligga närmre det du och jag kan uppleva om vi nu skulle besöka samma krog. Jag läser knappt recensionerna av de journalister som ståtar med bild-byline. C'est le point? Jag ser inte ut som dem, och jag har inget intresse av att veta om krogarna i Malmö läser tidningen eller inte. För jag vet att vi skulle känna igen varenda matkritiker med bild-byline i sydsverige samt de stora magasinen.... Så därför gillar vi Bong.
Och nu åker jag till España på Lunes. Min spanska behöver poleras upp ganska ordentligt. Det är ju ett tag sen jag läste spanska på gymnasiet....
Idag fick vi fem av fem av Bong i Sydsvenskan. Go us! Igi ringde jättetidigt imorse, och jag som kom hem kl 01 hade inte riktigt vaknat. "BONG!", sa han. "Va?", tyckte jag. Ni vet när man inte riktigt orienterat sig i tid och rum än, utan alla intryck måste sorteras i nån sorts tidsordning innan man begriper vad som händer och sker runt omkring en. Jag hade ett vagt minne av att jag drömde något om Cirision, och möjligtvis Rothschild, så Bong, A.A Gill och annat verkade inte riktigt som att det hörde hemma i den vakna världen. Men det gjorde det. Yey!
Men så är det det där med matjournalister. Lets face it: ingen restaurang gillar dem. Men de behövs. Love them or hate them... finns det något man inte kan säga det om? Och vi gillar konceptet bakom Bong. Bong är anonym, så därför får han/hon samma behandling som vilken annan fotgängare som kliver in från gatan. Detta medför att dennes upplevelse bör ligga närmre det du och jag kan uppleva om vi nu skulle besöka samma krog. Jag läser knappt recensionerna av de journalister som ståtar med bild-byline. C'est le point? Jag ser inte ut som dem, och jag har inget intresse av att veta om krogarna i Malmö läser tidningen eller inte. För jag vet att vi skulle känna igen varenda matkritiker med bild-byline i sydsverige samt de stora magasinen.... Så därför gillar vi Bong.
Och nu åker jag till España på Lunes. Min spanska behöver poleras upp ganska ordentligt. Det är ju ett tag sen jag läste spanska på gymnasiet....
torsdag 2 juli 2009
Pigg som en zombie
Hela världen smälter i värmen och vi jobbar i svart kostym. Mycket mer finns inte att säga, annat än att när det är varmt och man bara vill sova, då finns det som mest att göra.
onsdag 1 juli 2009
Det var en gång...
...en känd mat-profil som kom och gästade Bloom. Han uppenbarligen varit någon annanstans innan han kom till oss, för han var lite lätt ostadig. Efter en femrätters meny med tillhörande vin, champagne och avec var han den allra sista att lämna restaurangen. Han tackade oss grundligt, kysste oss kontinentalt på kinderna, klev ut genom dörren, ned för trappan, ut till cykelstället med buskarna och.... ställde sig och slog en drill.
Vilken klass.
Vilken klass.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
